Kortet är fortfarande kung i nordisk handel. Men under ytan pågår ett skifte som blir allt svårare att bortse från. Betalningar direkt från konto till konto – account-to-account, A2A – har gått från att främst vara ett sätt att föra över pengar mellan privatpersoner till att bli en allt viktigare del av e-handel, fakturabetalningar och andra digitala köp.

Utvecklingen syns tydligt i Sverige genom Swish, i Norge genom Vipps och i den europeiska infrastrukturen genom den snabba tillväxten för instant payments. Samtidigt kräver siffrorna en viktig reservation: korten håller inte på att försvinna. Snarare håller marknaden på att delas upp. A2A vinner mark där direktöverföring ger en tydlig fördel, medan korten fortfarande dominerar framför allt i fysisk handel.

Vad är egentligen en A2A-betalning?

En kortbetalning och en A2A-betalning kan se nästan identiska ut för användaren. Man trycker på en knapp i mobilen, identifierar sig och får en bekräftelse några sekunder senare. Bakom skärmen är betalningsvägarna däremot olika.

Vid en traditionell kortbetalning passerar transaktionen genom ett kortsystem och flera tekniska led innan pengarna slutligen avvecklas. En A2A-betalning flyttar i stället pengar från betalarens bankkonto till mottagarens konto via infrastrukturen för kontoöverföringar.

När överföringen sker i realtid får mottagaren normalt tillgång till pengarna inom sekunder. Riksbanken framhåller att realtidsbetalningar kan minska både antalet mellanhänder och tiden mellan betalning och mottagande, vilket bland annat kan förbättra företagens kontroll över kassaflödet.

Det betyder också att begreppet mobilbetalning lätt blir missvisande. Apple Pay kan exempelvis upplevas som ett alternativ till kort, men betalningen bygger fortfarande normalt på ett bakomliggande kort. Swish är däremot i grunden en direkt kontoöverföring.

Sverige: Swish växer, men korten dominerar fortfarande butiken

Riksbankens betalningsundersökning från 2025 visar hur långt den svenska A2A-modellen har nått. 91 procent av de svarande hade använt Swish under den senaste månaden, jämfört med 82 procent 2023. Samtidigt hade 85 procent använt ett fysiskt bankkort. Räknar man samman fysiska betal- och kreditkort med tjänster där kortet lagras i mobilen hade 98 procent betalat med någon form av kort under månaden.

Siffrorna visar varför det är för enkelt att tala om ett rent teknikskifte från kort till A2A. Svenskar använder båda.

Skillnaden blir tydligare när betalningarna delas upp efter situation.

Vid det senaste köpet i en fysisk butik stod olika former av kortbetalning för omkring 92 procent av betalningarna 2025. Endast 2 procent uppgav att de använde Swish. Mobilbaserade korttjänster som Apple Pay och Samsung Pay hade däremot vuxit från 9 procent 2023 till 18 procent 2025.

På nätet ser bilden annorlunda ut. Swish och köp-nu-betala-senare-tjänster hör enligt Riksbanken till de vanligaste enskilda betalningssätten i svensk e-handel, samtidigt som färre uppger att de använder traditionella bankkort. Om alla former av kortbetalning läggs ihop är korten fortfarande mycket stora – 64 procent hade använt någon kortbaserad betalningsform för nätköp under den senaste månaden – men riktningen är tydligare än i fysisk handel.

Några svenska siffror att hålla isär

• 91 procent hade använt Swish under den senaste månaden 2025.

• 85 procent hade använt ett fysiskt bankkort.

• 98 procent hade använt någon form av kortbetalning om även kreditkort och mobilplånböcker räknas in.

• omkring 92 procent av det senaste fysiska butiksköpet gjordes med någon form av kort;

• bara 2 procent använde Swish vid sitt senaste fysiska butiksköp;

• användningen av kortbaserade mobilplånböcker vid senaste butiksköpet steg från 9 till 18 procent mellan 2023 och 2025.

Det är alltså framför allt i digitala miljöer och överföringar mellan personer som A2A hittills har fått sitt starkaste genomslag.

Norge visar hur snabbt direktbetalningar kan bli vardag

Norge ger en liknande men inte identisk bild. Under 2025 genomfördes 210 miljoner instant payments i landet. Enligt Norges Bank initierades den största delen genom Vipps och bestod framför allt av betalningar mellan privatpersoner.

I Norges Banks betalningsundersökning stod mobiltelefonen – huvudsakligen Vipps – för 83 procent av P2P-betalningarna, medan överföringar via internet- och mobilbank stod för ytterligare 12 procent.

Men inte heller Norge har övergett kortet. I fysisk handel är kort fortsatt centralt, samtidigt som själva kortet blir mindre synligt. Mobiltelefoner, klockor och andra enheter stod för 27 procent av betalningarna vid fysiska betalterminaler 2025, upp från 12 procent året före. Många av dessa transaktioner är fortfarande kortbetalningar under skalet.

Det är en viktig skillnad: kortet kan förlora sin plastform utan att kortsystemet förlorar själva transaktionen.

Danmark: mobilen växer snabbare än kontoöverföringen i butik

Danmark är ännu ett exempel på varför ”mobil” och ”A2A” inte bör användas som synonymer.

MobilePay har mer än 4,5 miljoner användare i Danmark och har utvecklats från P2P-överföringar till betalningar i både fysisk handel och e-handel.

Samtidigt konstaterar Danmarks Nationalbank att betalningslösningar i fysisk handel som bygger direkt på kontoöverföringar fortfarande används i begränsad omfattning. En stor del av danskarnas växande mobilbetalningar är i stället kortbaserade plånböcker.

Under 2025 gjordes 31,6 procent av danskarnas 2,863 miljarder korttransaktioner via digitala plånböcker, jämfört med 28,0 procent året före. Korten tappar alltså synlighet i plånboken snabbare än de tappar betydelse i betalningsinfrastrukturen.

Finland: instant payments ökar från en lägre nivå

Finland visar en annan del av den nordiska utvecklingen. Under andra halvåret 2025 gjordes 645 miljoner kontoöverföringar till Finland och utlandet. Av dessa var 79 miljoner, eller 12,3 procent, omedelbara betalningar. Andelen hade ökat med tre procentenheter jämfört med andra halvåret 2024.

Samtidigt fortsatte kortbetalningarna att växa. Under andra kvartalet 2025 gjordes 652 miljoner betalningar med finländska kort, 3 procent fler än ett år tidigare.

Återigen handlar utvecklingen därför mindre om att en teknik plötsligt ersätter en annan och mer om att betalningsmarknaden får fler parallella infrastrukturer.

Europa trycker på realtidsknappen

Det nordiska skiftet sker samtidigt som hela den europeiska betalningsmarknaden förändras.

I euroområdet stod kortbetalningar under första halvåret 2025 för 57 procent av antalet kontantlösa transaktioner, medan kontoöverföringar stod för 22 procent. Kortet var alltså fortfarande klart större räknat i antal transaktioner.

Men inom själva marknaden för kontoöverföringar går förändringen snabbt. Instant credit transfers stod för 23 procent av antalet kontoöverföringar som behandlades av euroområdets retailbetalningssystem under samma halvår.

Under hela 2025 ökade dessutom transaktionsvolymen i Eurosystemets realtidsplattform TIPS med 82,5 procent. ECB kopplar ökningen bland annat till de nya EU-reglerna om instant payments och till att den danska kronan anslöts till plattformen.

Det ger banker och fintechbolag en infrastruktur där kontobaserade betalningar i allt större utsträckning kan konkurrera med kortens snabbhet.

Sverige var tidigt ute – men ligger samtidigt efter

Här uppstår en svensk paradox.

Sverige var mycket tidigt ute med en massmarknadstjänst för omedelbara kontoöverföringar. Swish lanserades redan 2012 och växte från i princip noll till omkring 400 miljoner betalningar per år 2018.

Men Riksbanken konstaterar samtidigt att Sverige i dag ligger efter flera nordiska grannländer när det gäller andra typer av instant payments än Swish. I Norge och Danmark kan kunder hos nästan alla banker göra omedelbara överföringar direkt genom mobil- eller internetbanken. I Sverige är utbudet fortfarande mer koncentrerat kring Swish.

Tekniken finns redan. Sedan november 2024 kan RIX-INST hantera standardiserade instant payments utanför Swish, men enligt Riksbanken var det under 2026 fortfarande endast två mindre banker som skickade sådana betalningar dagligen.

Det betyder att den svenska A2A-marknaden både kan beskrivas som mogen och som ofullständig.

Varför är A2A attraktivt för företag?

Den stora förändringen är inte bara att konsumenten kan betala snabbare. För mottagaren förändras också själva betalningsflödet.

Riksbankens undersökning bland mindre företag visade att 56 procent ansåg det ganska eller mycket viktigt att pengarna kommer in på kontot direkt i stället för efter en till tre dagar.

Det finns flera egenskaper som gör realtidsbaserad A2A attraktiv:

• pengarna kan bli tillgängliga nästan omedelbart;

• betalning och kontoavstämning kan kopplas tätare samman;

• färre led kan behövas mellan avsändare och mottagare;

• likviditeten blir lättare att följa;

• betalningen kan integreras direkt i en digital checkout;

• open banking gör det möjligt för nya aktörer att initiera betalningar från bankkonton.

För användaren handlar konkurrensen däremot sällan om infrastrukturen i sig. Det avgörande är oftare om betalningen upplevs som enkel, snabb och trygg.

”Instant banking” har blivit ett konsumentbegrepp

I takt med att kontoöverföringar flyttat in i olika digitala tjänster används också uttryck som instant banking, bank payment och pay by bank allt oftare i konsumentinnehåll.

Begreppet förekommer även i branschspecifika guider, exempelvis https://znaki.fm/sv/gambling/instant-banking-casinon/. Därför är det viktigt att skilja mellan ett kommersiellt namn på ett betalningsalternativ och den tekniska frågan om hur pengarna faktiskt flyttas.

Två tjänster som båda marknadsförs som ”direkta bankbetalningar” kan i praktiken använda olika tekniska modeller, olika identifieringslösningar och olika infrastrukturer för clearing och avveckling.

Det stora hindret: snabbhet gör misstag snabbare

Realtidsbetalningar har också en nackdel som finns inbyggd i själva styrkan: när betalningen går snabbt blir tidsfönstret för att upptäcka bedrägeri eller ett felaktigt mottagarkonto kortare.

Riksbanken pekar uttryckligen ut bedrägeririsken som en fråga som måste hanteras när fler instant payment-tjänster introduceras.

På EU-nivå har därför Verification of Payee blivit en viktig del av regelverket. Lösningen innebär att betalaren före överföringen får information om huruvida mottagarens namn stämmer överens med kontouppgifterna.

Det illustrerar nästa fas i betalningsinnovationen: konkurrensen handlar inte bara om vem som är snabbast, utan om vem som kan kombinera snabbhet med kontroll.

Korten försvinner inte – men deras monopol på enkelhet gör det

Siffrorna från Norden ger ingen grund för att dödförklara betalkortet. Tvärtom är korten fortfarande den dominerande infrastrukturen för fysisk detaljhandel och fortsätter att växa i flera länder.

Det som förändras är snarare vilka situationer där kortet är det självklara förstahandsvalet.

För P2P-betalningar har A2A redan blivit norm i delar av Norden. I svensk e-handel konkurrerar Swish på allvar med traditionella kortalternativ. I Finland växer realtidsöverföringarnas andel. Och på europeisk nivå byggs både regler och central infrastruktur ut för att göra omedelbara kontoöverföringar betydligt mer universella.

Det mest sannolika scenariot är därför inte ett samhälle utan kort. Det är ett samhälle där kort, A2A, digitala plånböcker och andra betalningsformer konkurrerar om varje enskild betalningssituation.

Det är en mindre dramatisk rubrik än ”kortets död”. Men det är ett betydligt större strukturellt skifte.